Men jag älskar mig själv för att jag gör det.. konstigt va?

jo kanske...

Jag saknar dig, de är helt sjukt att du kan göra mig så glad när jag känner mig så nere. allt känns så lättare när jag pratar med dig, all tid stannar jag glömmer allt.

Det var länge sen jag hade mina panikattacker, eller länge sen, de var ngra veckor sen, och de är skönt, nu känner jag att jag lever och jag börjar må bra.

Till löning ska jag banne mig åka till västerås, saknar staden, min syster, min bror, alla, ska svänga förbi enköping också och träffa på resten av min familj.

De jag antar att jag försöker säga är att jag äntligen mår bra igen. jag börjar bli mig själv:)